Flighttickets



Nu är allt helt ärligt på riktigt!
Den 23e augusti, har sagt det tidigare, 10.25 från Arlanda. Vet inte när det är samling på Arlanda dock, säkert runt 8... Får åka hemifrån runt 6. Ajdå. Sen är det New York City som gäller, kommer bli galet kul!
Sen fredagen den 26e augusti lämnar jag Newark och New Jersey och åker söderut mot Charlotte, South Carolina. Planet lyfter från Newark 5.00... AM. Upp tidigt där alltså... Sen är det en timme på flygplatsen där. 7.50 lyfter planet från Charlotte till Las Vegas McCarren. Landar där 9.30 am, fredagen den 26e augusti. Blir väl direkt till skolan för incheckning och val av kurser. Om två veckor har jag spenderat mina första dagar i High School.

Legacy High School - Dress Code

  • Shoes must have hard soles. No flip-flops or house shoes/slippers.
  • No crop tops (no skin showing between the bottom of the shirt/blouse and top of pants or skirts), strapless, low-cut clothing, or tops and outfits that provide minimum coverage.
  • No spaghetti straps. All sleeveless shirts must have straps at least three inches wide and cover the shoulder.
  • Shorts, skirts, and dresses must be at least fingertip length while standing.
  • All hems must be sewn without any fraying.
  • No torn clothing or items with holes.
  • No headgear (hats, bandanas, do rags, etc).
  • No controversial or obscene slogans or advertising on clothing.
  • No spiked or studded clothing, wristbands, dog collars, etc.
  • No coats, mittens, gloves, scarves, sweatshirts allowed in the classroom.
  • No sagging.
  • No oversized clothing. Clothing must be sized to fit the person wearing it.
  • No wallet-chains.

North Las Vegas, Nevada, USA

Min placering kom idag! Åh, vad jag är lycklig. Kan inte beskriva med ord om hur underbart glad jag är nu. Efter en sådan lång väntan kom samtalet idag, helt oväntat. Mitt när brorsan satt och lekte med min mobil. Kan inte riktigt förstå det än.
"Hej... Jag har lite goda nyheter till dig!"
"Okej..."
"Vi har en värdfamlij åt dig här. Känner du till delstaten Nevada?"
"Ja..."
"Känner du till staden Las Vegas?"
"Aa..."
"Där ska du bo. I North Las Vegas. Mamman heter Erica och hon har en dotter som heter Jordan och är född 2005. Skolan heter Legacy och har runt 2000 elever."
"Jaha."
Babbel, babbel. Sen samtalet slut. Åh, vad jag typ grät! 

Så ja. Har alltså en värdfamilj. Mamma som heter Erica och är 26, lärare, och dottern Jordan som fyller 6 år i oktober. Sen verkar det som om de har hund också. 
Staden, North Las Vegas, ligger strax utanför Las Vegas. Det bor ca 2.5 miljoner där. Det ser väldigt typiskt amerikanskt ut. Jättemysigt. 
Skolan heter Legacy High School. Den har runt 2000 elever, ett flertal olika grupper man kan vara med i. Bland annat såg jag på hemsidan att de hade en fotoklubb. Perfekt! Deras maskot vet jag inte riktigt vad det är, men någon slags tjur eller liknande. 
Nevada ligger i västra USA. Grannstaterna är Kalifornien, Idaho, Oregon, Utah och Arizona. Det är sommar året runt. Kommer bli helt underbart!

Här kommer jag bo.


Åker 23 augusti till New York City och åker vidare till familjen den 25e. Skolan börjar 29 :D

Besök på US. Embassy

Har varit på amerikanska ambassaden idag. Det var egentligen inget att oroa sig för alls. Visst, jag var lite små nervös ibland, tänk om man hade glömt något eller om något blivit fel. Men nej. Det gick verkligen superbra. Du står i kö utanför först, sen är det säkerhetskontroll, sen får du gå in i ett väntrum. När du går in får du en nummerlapp. När ditt nummer kommer upp lämnar du alla papper och sen får du gå och sätta dig igen tills de ropar upp ditt namn. Där är då själva "intervjun", de frågor i stort sätt bara om vart du ska, om du inte vet så frågar de vart du skulle vilja hamna och kanske ger någon liten kommentar till det. De är i alla fall supertrevliga. Inget att oroa sig för alls. Var bara någrann med att ha med alla papper bara. 

Mina 5 tips för ditt besök på ambassaden:
  1. Boka tid tidigt. Så fort du har fått ditt DS2019 gå in på ambassaden och fyll i ditt DS160 samt att du bokar tid. Det kommer nya tider hela tiden, så om du inser att din tid är tajt kan du alltid avboka första tiden och boka en ny. Du kan också ta kontakt med din organisation.
  2. Samla alla papper. Se till att du har alla papper i ordning och att allt är som det ska. T.ex att fotona ska vara på fotopapper, att allt är underskrivet och att kuvertet har alla frimärken samt adress på. Lägg alla foton i en plastficka, mapp eller liknande.
  3. Var redo. Redan när du kommer till ambassaden och ska stå i kö, ta fram ditt pass, DS160, betalningen samt kuvertet. De går nämligen och tittar så du har allt när du står i kön. Det går då också snabbare.
  4. Ta med något att roa dig med. Du får inte ha någon elektronik in i ambassaden, ingen mobil, ingen ipod, ingenting. I väntrummet där du kommer spendera större delen av din tid är det enda du kan göra där är att se på BBC News om och om igen, samma nyheter varje gång. Eller läsa nån svensk skvallertidning från två månader sen. Ta därför med en egen bok, eller liknande.
  5. Prata med andra utbytesstudenter så att ni kan gå dit samtidigt. Är du över 16 år får nämligen ingen målsman följa med in. Det är lite roligare och tiden går något fortare om ni är två stycken som sitter och väntar än om ni är helt själv.

Hur lång tid det tar är olika för alla. För mig tog alltihop två timmar. De är väntandet som tar längst tid, det andra går jättefort. Däremot har jag kompisar som fick vänta i fyra, fem timmar. Då kön utanför var i två. Jag säger bara det, se till att vara där i tid. 
Lycka till!


Ordning och reda

Mitt i allt när du ska ansöka om visum, betala in olika summor, skicka in ansökningar m.m kan det vara bra att ha koll på allting. Här kommer mina små fin fina tips om hur du blir en ordningsam utbytesstudent:
- Införskaffa någon form av organiseringspärm/mapp. Där kan du samla alla papper.
- Ta kopior på allt. Du vet aldrig när du lär behöva dem igen.
- Gör en lista och sätt in i mappen där det står datum för viktiga saker. Exempelvis när du ska till ambassaden, när du åker m.m
- Börja tidigt med packlistan.
- Allting du får, hör, skriv ner och gör kopior och in i pärmen/mappen!




And I had... the best time of my life

Holy cow. Total älskar mina kära utbytesvänner, har sagt det flera gånger vid det här laget, men de är ju för bra! Hade en av mina, eller till och med kanske den bästa lunchen någonsin med 15 härliga svennar som om ett halv år är i världens bästa land, USA! Tagg som bara den!
Var så sjukt nervös imorse, hur ska man veta vem som tillhör gruppen, tänk om man står där helt själv och ja... bara väntar på folk, eller om man blir utmobbad! :O Haha, ja det är långt ifrån lätt alltså. Som tur var hade jag kontakt med några fina tjejer som också skulle åka från Mörby.
Så runt halv 1 träffade jag Johanna och Anna i Mörby och så bar det av mot Stureplan. Almost there träffade vi på Tesse och inte många sekunder senare lyckades vi inse att Matilda och Ewa också skulle med oss. Det var en myket trevlig känsla. Vi kom fyra pers och ställde oss under "svampen", var ju där vi skulle ses liksom. Matilda och Ewa satt bara några meter från oss och vi hade bara gått förbi dem, trots att det fanns en aning om att de skulle med... Haha, så det kan bli. Sen tillkomm det folk gång på gång. Sist av alla kom Ewelina, Louise och Amanda. 
Sen bar det av, 16 utbytisar, mot McDonalds och så intog vi bottenvåningen. Stackars Matilda och Ewa hängde inte riktigt med och fick äta själva då de inte visste att vi andra hade gått ner. Tur att Eniro finns och de lyckades hitta nummer till en av oss. 
Från cirkus kvart i 2 var vi väl  där på Donken, och runt kvart över 4 drog vi därifrån. Har aldrig spenderat så många timmar där. Men det var skitkul. Vi pratade av oss snackade galet, sånt där som kompisarna i skolan inte pallar med. Har aldrig haft så mycket att prata om och delat så många skratt med helt nya människor som idag.
God bless utbytisar, säger jag bara.

Haha, känner nu hur den här gamla stilen på inlägg man hade för ett tag sen kommer nu, det där när man berättar verkligen allt som har hänt. Men sånt är ju kul. Har ändå inget bättre för mig innan det är dags att dra ner till brasan. 

Conclusion: I had the best time of my life!


When the time comes, you'll know what to do

Gah! Jag vill åka nu. Men samtidigt finns det så sjukt mycket som jag tänker på hela tiden. Jag menar, borta i ett år, hur och vad ska man packa? Självklart köper man ju nya kläder och sånt där, men ändå!
Och första dagen! Både skoldagen och första hos familjen, hjälp vad awkvard det kan bli! 
Nej, men här sitter jag och funderar på en massa strunt innan jag ens har fått placering. Nä, nu ska det göras något annat.

Svar på kommentar

Det är så tråkigt när folk ska sitta och publicera sådana här saker hela tiden. Verkar på ett sätt som att folk bara vill "vara coola". Jag åker själv med EF och blir rätt ledsen när man får se sånt här hela tiden. Du har möjligtvis inte funderat på att Explorius och alla andra organisationer också har en väldig massa horror stories? Jag kan själv rabbla upp diverse saker, men jag låter bli just för att jag tycker att det är taskigt mot de personer som valt att åka med just den org. Kanske värt att fundera över! Håll det för dig själv!

Helt ärligt så har jag inget emot EF, STS eller någon annan organisation. Jag valde Explorius för att de var de enda som hörde av sig. Jag har läst hemska saker som har hänt med både Explorius och STS men det här är det värsta jag har hört. Jag har själv en nära kompis som åker med EF och hittils känner han sig jättetrygg. Detta är ett extremfall jag nämner inte att jag inte tycker om organisationen. Mycket beror på personen, hur bra man kan anpassa sig och hur mycket man är villig att ge. Vissa av oss har lätt för att anpassa sig, vissa svårare. Föresten så är jag inte den enda som tar upp detta, det är väl bättre att ta upp saker än att det bara ska ligga i en håla där ingen ser det.
Trist med så negativa kommentarer...

Abonnemang och telefon

Det gamla vanliga mobil problemet har slagit mig. Hur ska man ha det i USA? Det bästa är ju att fixa ett amerikanskt abonnemang, lättast också.
Själv går mitt ut i påsk så har värsta problemet, vad ska jag ha? Vill inte binda upp mig på något så kommer köpa ny telefon direkt (hoppas iPhone) och sen... Ja, vad ska man ha?

Jag vill också!

Åh vad jag vill veta vart jag ska bo och hur min familj är och allt. Folk runt omkring mig får reda på sånt verje dag nu. Ser facebook statusar som ploppar upp hela tiden "Jag ska bo i ...." eller "Jag har fått veta min familj!" eller "Nu vet jag allt, behöver inte oroa mig för nåt mer" eller "Ja! Hamnade där jag ville!". När ska jag få veta liksom?! Nej, men det kommer väl. Kan juj dröja ganska länge, är en hel del studenter som ska åka och en hel del familjer som ska bestämma sig.
Men det är väl bara att hålla ut. Förr eller senare kommer det väl, hoppas jag....

Mer aktivitet!

Ja ni som vill läsa en liten mer aktiv blogg om mig och min vardag kan ju bara ta och klicka!
Där skriver jag som sagt om min vardag, här är det ju bara om utbytesstudent livet och eftersom det inte händer mycket alls just nu så är min "orignal" blogg lite roligare ;)
Hugz <3

Värsta tänkbara med EF

Läste på Amandas blogg detta inlägg som är skrivet av denna tjej (länk). Alltså det här måste ju vara det värsta tänkbara. Jag menar, visst har hört en del negativt om EF men det här måste ju vara extremfall. Hoppas verkligen det i alla fall... Säger bara det, tur att jag åker med Explorius.

"Det har tagit mig 3,5 år att ta upp detta. Hittilas har jag valt att förtränga allt. Men nu jävlar ska min historia upp till ytan!

Efter första terminen i gymnasiet bestämmde jag mig för att dra till USA på ett utbytesår. Jag valde att åka med EF high school year. På EF huvudkontor på Strandvägen sålde dom hela konceptet till mig och mina föräldrar. Vi köpte hela skiten rakt av och gick på deras slogan "EF hich school year -det bästa året i ditt liv". Jag fick via EF kontakt med ungdommar som varit på high school year tidigare. Dom berättade bara massa positvit. I efterhand har jag fått reda på att EF har betalat dom för att dom bara ska berätta de postiva sakerna.

Ett high school year med EF kostade drygt 50 lax då. Men om man skulle välja område i USA (norr, söder, öst, väst) så kostade det typ 5 lax extra. Och om man skulle välja delstat så var det bara hosta upp ännu mer. Vad fick man då för dessa pengar? Flyg tur och retur till USA, plats i en komunal skola som dvs är gratis, boende hos en värdfamilj som inte fick en krona för att ha en student boende där i 10 månader. Så man betalade alltså 50 lax för en flygbiljett till USA, alla  vet att det kostar typ 10 000 så resten av pengarna givk till grisarna på EF.  EF lovade att minst 1 månad innan avresa så skulle man få en värdfamilj. Jag fick ingen. Jag ringde dagligen till EF och dom sa att "dom jobbar på det". Samma dag som jag skulle resa hade jag fortfarande ingen värdfamilj,  och ändå åkte jag iväg. Endast 17 år gammal. Dock fanns det dom som var ännu yngre, villket är helt sjukt.

När jag landade i USA så hämtade områdesrepresentanten upp mig. Jag fick bo hos en välkommstfamilj tills EF fixat fram en familj. Tanken var att jag skulle bo där i 2 veckor, jag pallade 3 dagar i det där råtthålet! Familjen bodde i ett jävla skjul! Jag skojar inte. Litet, skabbigt, smutsigt och mögligt hus. Jag fick sova på deras vardagsrumsoffa. Vardagsrummet låg i anslutning till ytterdörren så vaknade såfort någon i familjen kom hem. Dessutom hade dom ingen dator och inte ens hemtelefon! "We hade some problems with the telephone company" Dom var luspanka alltså. Hur tänker EF när dom placerar ungdommar i en sån familj? Och varför tar en fatttig familj emot en utbytestudent när dom inte får en krona för det? Amerikanare är ju som dom är i och försig men jag fattar verkligen inte. Efter 3 dagar flyttade jag ut från denna familj. Jag flyttade till min områdesrepresentant. Där bodde hon och hennes man, 2 barnbarn, 3 tyska utbytesstudenter och en norsk utbytesstudent. Vi var alltså 9 pers som bodde i 4 rum och kök. Värre än Familjen annorlunda tamefan! Jag fick inte ens en egen säng utan fick dela med den norska utbytesstudenten Carina. Situationen där var ohållbar. Vi fick 10 min per person i badrummet på morgonen och endast 30 min vid datorn var per dag. Det var trångt och alla utbytesstudenter vart depressiva och drog ner varandra. Alla var dessutom fly förbannade på EF. Vi tjatade på dom att dom skulle fixa fram familjer. EF bad oss "fråga runt i skolan om vi kunde bo hos någon klasskompis" Eh?! Här har man BETALAT för att EF ska hitta en familj och sen ska man tydligen göra jobbet själv.

Skolan var katastrof. Jag grät så fort jag såg den. En grå betongbyggnad. Amerikanska skolan skiljer sig enormt mycket från den svenska. Det visst jag men det var ändå svårt att anpassa sig. Varje skoldag var likadan! Samma lektioner, samma tid, varje dag. Varje lektion var 40 min och man hade typ 7 om dagen. Det positiva med det var att man typ inte hann börja föränn lektonen var slut! Skolmaten var fruktansvärd! Värre än flygplansmat. Flottig micro pizza, chips och läsk. Rörde den inte ens. Var ute och solade på lunchen. Blev smal och brun. Reglerna på skolan var också helt sjuka. Detention delades ut hej villt. Det räckte med en svordom, komma en min sent till lektionen, prata vid fel tillfälle eller äta ett äpple på letionen. Nivån på ett kommunalt high school (motsvarar  årskurs 8 - årskurs 2 i gymnasiet ) var skrattretande. Jag gjorde samma saker som i högstadiet fast jag var senior och därmed gick sista året. Att gå i en privat skola hade varit betydligt bätre. Dock ville EF ha 20-30 000 kr extra för det. Skolan jag gick på var riktigt tråkig. Jag vantrivdes.  Det slutade med att jag  blev sjuk av tristessen och stressen över att inte ha någonstans att bo...

Min områdesrepresentant tog mig till läkaren. Han såg dirtekt att jag var en sönderstressad, oroad och depprimerad ung tjej. Han berättade att han och hans fru länge tänkt ta emot en utbytesstudent och han frågade om jag vill bo hos dom! Föjde med hem till läkaren och träffade familen. Flyttade in där 2 dagar senare. Dom var fantastiska. Även om det mesta var skit i USA så hade jag i alla fall en underbar värdfamilj. Observera att EF inte hade lyft ett finger för att hitta en familj till mig. Utan det fick jag göta själv och det blev ju bra tillslut. Dock var det andra utbytesstudenter som inte hittade familjer eller fick flytta runt pga diverse problem. Vad gjorde EF för att hjälpa dessa ungdommar? Nada.

Även om jag hade en fantastisk familj så var det annat som strulade. Saker som EF bidrog till och fuckade upp. Dock är det inget som jag tänker dra upp här och nu för det sitter så djupt innom mig. Det gör för ont att dra upp det till ytan. Sen tar det alldeles för lång tid att berätta men jag blev bland annat mordhotad av en som jobbade på EF. Hon sa att det var inga problem att skicka hem mig i en kista. Återigen visar det vad EF går för.

Som sagt hade jag ett bra år och positiva minnen tack vara min värdfamilj. EF hade ingenting med det att göra! EF har fått mycket kritik och det är inte bra jag som är missnöjd och inte har något som helst förtroende för dom. 2007 gjorde Uppdrag granskning en dokumäntar om EF. "Bästa året i ditt liv" När jag såg den dokumentären så kände jag igen mig i precis allt. När jag kom hem igen efter 10 månader i USA var jag förändrad. Jag var kränkt och kände att en del av min värdighet var borta. Jag förträngde så mycket jag kunde villket inte är det bästa att göra. Traumatiska minnen flyter upp till ytan. Har gått hos psykolog för att berarbeta dessa minnen. Borde skickat räkningen till EF, borde ha kontaktat konstmentverket. Jag borde ha fört ett jävla liv och kämpat för mina rättighter. Men när jag kom hem var all engeri slut. Jag ville glömma och gå vidare.

Jag har valt att skriva detta för att varna andra. Åk inte någonstans med EF. Skicka inte iväg dina barn med dessa lurendrejare! Om EF hade varit ett snickarföretag så hade dom  varit med i Fuskbyggarna för länge sen. Jag ska skicka en kopia till EF huvudkontor på Strandvägen också. EF luarar människor. Bästa året i ditt liv. My ass."


Inlägget finns även att läsa här!


Åh vad kul!

Var inne och tittade på utbytesstudent.se och såg att ett av mina inläögg har blivit publicerat. Kul!
Klicka här om du vill läsa inlägget!

RSS 2.0