Vi är som Tyskland, fast i det här kriget har vi inte gjort något...

Vilken jobbig vecka det har varit. Håller verkligen på att gå in i veckan, och inte endast på grund av allt plugg, utan framförallt alla runt omkring mig.
Började lite små jobbigt men fixade det, tror ja... Fixade provet idag, eller svarade på allt i alla fall. Det kändes fett bra att komma hem, förutom att jag fick lite problem men som fixade sig (världens gladaste var de då). Så när jag var på väg till scouterna var jag så sjukt glad att allt var okej, grymt till och med. Inget att oroa sig för alls, provet som är imorrn var jag ganska säker på (är fortfarande) och alla relationer var på topp. Men såklart kan inte allt alltid vara så, efter en hemgång och långt snack med Petra mår jag nästan sämre än i början av veckan. Och jag har ingen aning om vad jag/vi har gjort. Det enda jag vet är att jag verkligen inte orkar med det här och inte vill något hellre än att återgå till hur det var för ett år sen, om inte ytterligare längre bak.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0